mikael, misse och nina.söndag 22 november 2009
Nästa vecka händer det grejer
då kan killar träffa tjejer.
Eller det kanske är tvärtom
men ändå, snälla bara kom.
Du kan vara som du är
det är inget besvär.
Så kom och fika med en tok
fastän jag försöker vara klok.
Här blir det bullar, kaffe, te
bara sätt dig brevé.
För varje stjärt finns det rum.
Delta i torsdagsfikats medium.
av
nettan
4 januari 2007
lennart från göteborg gjorde en gång en formel för torsdagsfikat:
Oj, det är nog rätt svårt att ta fram en formell formel för torsdagsfikat. Det skulle dock vara intressant att titta på statistiska fenomen, tex hur ofta kommer Jag till fikat och med hur jämt mellanrum, d v s finns det en periodiskt mönster hos mina besök. Dock kräver det att man besöker torsdagsfikat rätt många gånger för att det inte ska räknas som slump. En annan skulle vara om man ser på antalet thedrickande, kaffedrickande samt läskdrickande torsdagsfikabesökare och om det fanns ett exakt antal av dessa oberoende av vilka personer som var där. T ex är jag kaffedrickande och när jag är borta ersätts jag av en annan kaffedrickande person. Man ser då inte på antalet utan fördelningen, d v s "trefjärdedelar" eller 34/27 delar etc... Som jag ser det så kan det bli svårt att konstruera en väldefinierad formel för torsdagsfikat enligt en modell för enkla deterministiska system (system där där man har värden och utifrån dessa kan förutsäga vilka effekter som sådana värden genererar) eftersom ett sådant system innehåller och kräver både en strikt logik och förutsägbarhet. Då misse, eller mer misses sätt att berätta historier, trotsar en sådan logik och förutsägbarhet, måste man isåfall använda sig av Ockhams rakkniv (Ockhams rakkniv, efter William Ockham, är namnet på ett begrepp inom vetenskaplig metod som innebär att man INTE ska anta fler företeelser eller ting än nödvändigt för att förklara en observation. Källa: Wikipedia). Men ett sådant "barbariskt" (Barba = skägg på Latin) ingripande leder dock till att man reducerar torsdagsfikat till en modell som blir otrogen den verklighet den utger sig för att beskriva genom att avlägsna en drivande komponent för systemet ifråga.Det finns dock en möjlighet att närma sig en formel för torsdagsfikat. Genom att använda sig av landvunna kunskaper inom "kaologi", d v s den del inom matematiken som sysslar med icke-linjära, dynamiska system, d v s system som är svåra att förutsäga på grund av att de förändrar sig genom tiden. Ett exempel är fjärilseffekten; små skillnader i utgångsläget resulterari stora skillnader i slutändan. Vad man då praktiskt kan göra att samla ihop en massa olika värden och köra dessa i en superdator för att göra en prognos kring, säg, de tre kommande torsdagsfikorna. Men även kaosteori kan betraktas som ett deterministiskt system eftersom de utgår från redan satta utgångsvärden och "endast" ser på skillnader mellan de olika slutresultaten. Ett annat problem är att förutsägbarheten oftast bara fungerar under korta tidsperioder, då oförutsägbara fenomen över tiden tenderar att interagera med systemet i fråga.Det finns dock något som kallas "katastrofteori" där man studerar hur ett system påverkas när plötsliga förändringar inträffar. Med en sådan teori och dess matematiska verktyg skulle även misses historier kunna finnas som en del av studien. För att närma sig slutet, kan man som ett tredje exempel inom "kaologi" studeras självorganiserade system, d v s "system som startar i enkla eller slumpmässiga tillstånd [och som] producerar regelbundna eller komplexa beteenden". Vad man får ut av detta över tiden är ett regelbundet "mönster". Så egentligen skulle man kunna säga att svaret blir både ja och nej och nej. Ja för att komplexa självorganiserade system genererar vissa mönster över tiden. Nej för att man ändå inte helt kan räkna med alla händelser som kan påverka systemet, i det här fallet torsdagsfikat. Slumpen gör sitt också. Och det sista "nejet"; jag kan visserligen räkna matematik, men att laborera med transformationer av ekvationer och andra matematiska verktyg krävs rätt mycket matematik.
/ "L - från en plats under en liten del av stjärnhimlen"
Oj, det är nog rätt svårt att ta fram en formell formel för torsdagsfikat. Det skulle dock vara intressant att titta på statistiska fenomen, tex hur ofta kommer Jag till fikat och med hur jämt mellanrum, d v s finns det en periodiskt mönster hos mina besök. Dock kräver det att man besöker torsdagsfikat rätt många gånger för att det inte ska räknas som slump. En annan skulle vara om man ser på antalet thedrickande, kaffedrickande samt läskdrickande torsdagsfikabesökare och om det fanns ett exakt antal av dessa oberoende av vilka personer som var där. T ex är jag kaffedrickande och när jag är borta ersätts jag av en annan kaffedrickande person. Man ser då inte på antalet utan fördelningen, d v s "trefjärdedelar" eller 34/27 delar etc... Som jag ser det så kan det bli svårt att konstruera en väldefinierad formel för torsdagsfikat enligt en modell för enkla deterministiska system (system där där man har värden och utifrån dessa kan förutsäga vilka effekter som sådana värden genererar) eftersom ett sådant system innehåller och kräver både en strikt logik och förutsägbarhet. Då misse, eller mer misses sätt att berätta historier, trotsar en sådan logik och förutsägbarhet, måste man isåfall använda sig av Ockhams rakkniv (Ockhams rakkniv, efter William Ockham, är namnet på ett begrepp inom vetenskaplig metod som innebär att man INTE ska anta fler företeelser eller ting än nödvändigt för att förklara en observation. Källa: Wikipedia). Men ett sådant "barbariskt" (Barba = skägg på Latin) ingripande leder dock till att man reducerar torsdagsfikat till en modell som blir otrogen den verklighet den utger sig för att beskriva genom att avlägsna en drivande komponent för systemet ifråga.Det finns dock en möjlighet att närma sig en formel för torsdagsfikat. Genom att använda sig av landvunna kunskaper inom "kaologi", d v s den del inom matematiken som sysslar med icke-linjära, dynamiska system, d v s system som är svåra att förutsäga på grund av att de förändrar sig genom tiden. Ett exempel är fjärilseffekten; små skillnader i utgångsläget resulterari stora skillnader i slutändan. Vad man då praktiskt kan göra att samla ihop en massa olika värden och köra dessa i en superdator för att göra en prognos kring, säg, de tre kommande torsdagsfikorna. Men även kaosteori kan betraktas som ett deterministiskt system eftersom de utgår från redan satta utgångsvärden och "endast" ser på skillnader mellan de olika slutresultaten. Ett annat problem är att förutsägbarheten oftast bara fungerar under korta tidsperioder, då oförutsägbara fenomen över tiden tenderar att interagera med systemet i fråga.Det finns dock något som kallas "katastrofteori" där man studerar hur ett system påverkas när plötsliga förändringar inträffar. Med en sådan teori och dess matematiska verktyg skulle även misses historier kunna finnas som en del av studien. För att närma sig slutet, kan man som ett tredje exempel inom "kaologi" studeras självorganiserade system, d v s "system som startar i enkla eller slumpmässiga tillstånd [och som] producerar regelbundna eller komplexa beteenden". Vad man får ut av detta över tiden är ett regelbundet "mönster". Så egentligen skulle man kunna säga att svaret blir både ja och nej och nej. Ja för att komplexa självorganiserade system genererar vissa mönster över tiden. Nej för att man ändå inte helt kan räkna med alla händelser som kan påverka systemet, i det här fallet torsdagsfikat. Slumpen gör sitt också. Och det sista "nejet"; jag kan visserligen räkna matematik, men att laborera med transformationer av ekvationer och andra matematiska verktyg krävs rätt mycket matematik.
/ "L - från en plats under en liten del av stjärnhimlen"
fredag 20 november 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
